Karaoke och tårtkrig
Jag ligger på min stenhårda säng och återhämtar mig från gårdagens fest. Vilken grej!
Inte för att man behöver en anledning att ha fest, men den här gången fanns det flera stycken! Projektet på jobbet hade passerat en viktig fas, och dessutom tajmade jag det med att fylla år! Och så självklart Christina, om du läser det här, så var det även en avskedsfest till din ära!
Vi började kvällen på en favoritrestaurang, av oss kallad "The dumpling place". En dumpling är ett degknyte med skiftande innehåll, och ofta fantastiskt goda. Dessutom kan man göra sina egna knyten med hjälp av små pannkakor som man fyller med vad som helst man hittar på bordet. Så gott att man inte märker att man håller på att spricka! Efter ett tag dök det också upp ett stort stycke lamm på bordet, och jag måste erkänna att till och med gotländsk kokkonst har lite att lära där.
Så, på maten fanns inget att klaga, och efteråt gav vi oss iväg till KTV, en nattklubb med karaoke som huvudgrej. Här har man möjlighet att boka privata rum, vilket vi hade gjort. I ett rum finns några soffor, några bord och en stor TV, alltså ungefär som att vara hemma i någons vardagsrum, fast utan att nån behöver städa efteråt! Grymt bra idé.
Vem blir inte glad av neon?
Lite snacks? En kycklingfot kanske?
Karaoken sattes igång direkt och det här är verkligen något som kineserna älskar! Och det är inte alls som i Sverige att det ska drickas, trugas och tjoas innan nån vågar ställa sig upp. Snarare tvärtom, här slåss man om micken!
Jag höll mig till det andra bordet där jag fick lära mig några nya partyspel. Jag lovar att utsätta er för dem i höst! :o)
Och sen då, så kom presenterna och TÅRTAN in! Jag hade inte alls väntat mig ett sånt ambitiöst firande, men titta vad mina kollegor hade fixat! Jag kunde inte sluta le på hela kvällen. Ja, jag kan fortfarande inte sluta le. Förstår ni nu att jag trivs? :o)
Tårta! Vem saknar jordgubbar när det finns coctailtomater! 
Ett lyckligt födelsedagsbarn.
Traditionen i Kina är att födelsedagsbarnet skär upp tårtan och delar ut bitar till var och en. Dessutom kompletterade mina humoristiska nyfunna vänner med att säga att alla fick sätta en klick grädde i ansiktet på mig som tack för tårtbiten. Jag såg inte riktigt fram emot tjugo klickar grädde i ansiktet, utan kontrade såklart! Det hela urartade i ett regelrätt tårtkrig, där ett par av killarna lyckades få in riktiga fullträffar på varandra! Helt galet roligt! Jag lyckades ducka och klarade mig hyfsat bra. :o) Jag tror inte att jag har haft tårtkrig sen femårsåldern. Om ens då?
Jag vill också tacka för alla härliga hälsningar hemifrån! Självklart saknar jag er allihop, och en sommar i Sverige och på Gotland är alltid speciell! Stor kram till er alla!
