I storstan
Det närmaste sparar man till sist, eller hur?
Det är verkligen så det blir för mig iallafall. 15 min med bil härifrån ligger Jiangmen med 4 miljoner invånare. Det är ju ingen liten stad, även om den inte kvalar in på topp 20 i Kina. Jag har varit i Jiangmen några gånger tidigare, men jag har aldrig strosat runt och verkligen tittat på själva staden. Det har jag skjutit upp, och nu var det minst sagt hög tid!
Jag begav mig iväg med en karta som jag hittat där alla gatnamn står både med kinesiska tecken och med våra bokstäver. Det underlättar ganska mycket att slippa jämföra tecknena på gatskyltar med de på kartan när man är vilse. För vilse är man, ofta. Iallafall jag. :o)
Jiangmen känns helt klart större än Xinhui, men det är inte så svårt. Gatorna är finare och bredare, husen lite högre, bilarna fräschare och affärerna fler. Likheterna är i och för sig också ganska många. Jag är fortfarande ett ufo i deras ögon, och vad gäller shopping så verkar utbudet vara snarlikt, bara mer av allting. Här kommer lite bilder.
Typisk korsning. Kineserna har en förkärlek för uppblåsta korvar som
bildar en utomhusentré till affärer och shoppingcentrum. I början trodde
jag att det var nån fest på gång, men så var det inte alls.
Jiangmen har ett promenadstråk längs med floden, vilket var riktigt trevligt.
Överallt satt det gubbar och fiskade, slappade eller spelade spel. Här
är en som har det skönt i skuggan.
Och en som tvättar kläder. Floden är en industriflod, och vattnet är
härligt brunt. Mmm.
Ett inte så välbesökt utomhusgym. Jag förstår dem, det är fortfarande 30-35
grader varmt här. Maskinerna är förresten lite lustiga. Vissa är självklara
roddmaskiner och liknande. Vad man ska göra i andra är mer oklart...
...som den här te.x. Vad tror ni? Lära sig köra lastbil?
Och så till sist en bild på shoppinghysterin. Gågatan var ganska trevlig,
men PACKAD med folk och med affärer med hysteriskt hög volym på
"bakgrunds"-musiken. Man skulle kunna tro att det var karneval,
men det var bara en helt vanlig söndag eftermiddag.
Trots att jag egentligen inte har gjort så mycket i helgen så har jag fått hundra nya intryck och en massa nya roliga historier att berätta. Det är bland annat det som jag gillar med att vara här. Det händer saker bara man går utanför dörrn!
Jag har dessutom tagit ett steg till på min kommunikations-stege. Jag har grälat med en taxichaffis!
Det är det som är lite tråkigt med att åka till Jiangmen, taxichaffisarna ogillar att köra mig tillbaka till Xinhui (jag kommer aldrig att fatta varför, de får ju betalt!). Just den jag fick tag i idag visste inte var ABB låg, men det har aldrig hindrat någon från att göra ett försök förut. Gärna samtidigt som de blänger på min lilla adresslapp och spottar och svär. Jag försökte visa honom på kartan var jag ville, men han viftade bort den. Att läsa karta ingår inte i allmänbildningen här, inte ens i taxiutbildningen.
Under färden mot Xinhui så vände han sig om lite då och då och sa nåt argt till mig. Jag svarade gång på gång på min vackraste kinesiska. "Inga problem. Jag vet vägen", men det var först när jag höjde rösten och lät lika arg som honom som budskapet verkade gå in. Jag har frågat en av mina kinesiska kollegor om det här fenomenet (det var efter att hon hade haft ett praktgräl med en chaffis om priset just från Jiangmen till Xinhui), men hon förstod inte vad jag pratade om. "Vadå arg? Vi diskuterade ju bara." Ja, vad säger man? Mycket mer kulturkrock än såhär kan det inte bli.
Jag kom hem i ett stycke, och nu återhämtar jag mig i mitt (hoppas jag) ödlefria sovrum. Imorrn är det en ny dag, med nya överraskningar!
Gonatt!
